5:1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

5:2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

5:3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

5:4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

5:5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

5:6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

5:7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

5:8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

5:9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

5:10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

5:11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

5:12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

5:13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

5:14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

5:15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

5:16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

5:17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

5:18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

5:19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

5:20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

5:21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

5:22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

5:23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

5:24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

5:25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

5:26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.